Det ljusnar kanske.

Det tar sig …
Börserna har fått en bra start på året. Tillväxt för år 2012 kan vi glömma, men någon egentlig recession lär det knappast bli tal om för Europas del som helhet.

Tyskland har sin lägsta arbetslöshet sedan återföreningen och i norra Europa finns flera stabila ekonomier. Skuldproblemet finns kvar, men visst finns det ljuspunkter när vi lyfter blicken och tittar två månader bakåt i tiden.

Italien, Spanien och Grekland har fått nya ledargarnityr. En politisk medvetenhet om vad som måste göras finns och marknaden följer varenda steg som tas.

Idag sålde spanska staten ut obligationer för ca 10 miljarder euro. Auktionen var kraftigt övertecknad och priserna klart högre än de tidigare aktionerna. Räntenivåerna hamnade mer än 1 procentenhet lägre idag jämnfört med den senaste auktionen. Ett växande förtroende från obligationsmarknaden med andra ord.

Italienska staten sålde växlar idag. Räntan på 12 månaders-växeln hamnade på låga 2,74 procent. Det var den lägsta räntan på ettåringen på ett halvår.

Ytterliggare ljus i tunneln fick vi när ECB chefen idag talade om försiktiga tecken på stabilitet. Sammantaget så finns det nu ett antal ljuspunkter. De modiga handlar aktier nu i hopp om att det blir än ljusare framåt hösten.

Tummen ned

Marknaden signalerar klart missnöje med misslyckandet att få en enig linje om en fördragsförändring. De flesta av oss undrar väl hur i hela friden marknaden kunde teckna in ett sådant resultat från det senaste toppmötet, men blankarna har under den senaste veckan stängt sina positioner för säkerhets skull.
Detta ledde till köptryck under förra veckan. Idag saknades blankare som köpte tillbaka och börserna föll.

Ratinginstitutet Moody kom med en varning om att flera EU–länder riskerar att få sänkta rating betyg. Intels vinstvarning gjorde naturligtvis att starten i New York blev negativ.

Summa summarum färre riskaptit. Den närmaste tiden ska vi hålla koll på de långa obligationsräntorna för de stora ländernas obligationer i Europa.

Aktier nu?

Vi går otvivelaktigt in i en svagare ekonomisk utveckling i Europa. Oavsett om ECB och IMF lyckas att stabilisera den finansiella oron, så kommer nedskärningarna i statliga budgeterna hos de europeiska länderna att dämpa tillväxten.

Budgetunderskotten har minskat under år 2011 och effekterna kommer att synas på det fjärde kvartalet i år och definitivt under år 2012. Utvecklingen av minskade budgetunderskott i Europa kommer att förstärkas under år 2012, så någon statsfinansiell boost av tillväxten kommer vi inte få se under nästa år.

Svensk näringsliv presenterar idag sin syn på BNP tillväxten i Sverige. Deras prognos innebär en minskning av tillväxten från 4,2 procent för år 2011 till 0,2 procent i tillväxt för år 2012.

Detta, och det faktum att finanskrisen inte i skrivande stund har lösts, innebär att de flesta av oss bör hålla oss borta från aktiemarknaden ett tag framöver.

Svart hål?

Europeiska banker lånade stort i torsdags. Europeiska-Central-Banken (ECB) använde sin möjlighet att låna ut över natten till fredagen. Det var banker inom eurozonen som lånade sammanlagt 8 500 000 000 euro, dvs 8,5 miljarder euro. Storleken på övernattningslånen var det största sedan i mars månad. Bankerna fick betala ca 2 procent i ränta, vilket sätter än mer press på storbankerna.

Händelsen i torsdags ska sättas i ljuset av de paniklättnader som gavs tidigare i veckan från olika centralbanker för att få ned kostnaderna på dollarlånen. Bankerna inom eurozonen är stressade och det gäller även de starkaste balansräkningarna.

Sanningen är att många vill låna, men få vill låna ut.

Aktie i stat med utdelning

I måndagens DN skriver Michael Nachemson om en ny typ av statsobligation där räntekupongen på obligationen skulle vara varierande över tiden. Räntan förelsås vara kopplad till landets tillväxt. Namnet som används i artikeln är Tillväxtobligation och liknar väl egentligen någon sorts statsaktie.

Den nya typen av statsobligation skulle innebära att direktavkastningen för innehavaren skulle variera beroende hur stor tillväxten varit under perioden. Naturligtvis kan en massa invändningar resas mot förslaget, men jag tycker att tanken kunde vara värd att utveckla vidare.

Invändningar lämnar jag därhän eftersom jag är säker på att det kommer att skrivas en hel del om detta.

Det positiva i förslaget är att det finns möjligheter att mildra utvecklingen med att skuldkvoten (statsskuldens andel av BNP) skenar iväg när tillväxten är låg och underskott i statsbudget behövs för stimulansåtgärder.

Utan sk Tillväxtobligationer måste länder där den genomsnittliga räntan på statsskulden är större än tillväxten alltid ha ett positivt primärsaldo (Statens alla inkomster minus alla kostnader exkl räntekostnaderna) i sin budget för att hindra att skuldkvoten stiger. I en lågkonjunktur med behov av stimulansåtgärder är detta behäftat med stora svårigheter. Någon borde ge förslaget en chans.

Härdsmälta ?

Har vi en begynnande härdsmälta i det europeiska banksystemet? Nej knappast. Om liknelsen ursäktas så har dock det yttre skalet rämnat i banksystemet. Bankerna behöver finansiering för att kunna upprätthålla sin utlåning. Bankerna löser det genom att dels ge ut långfristiga bankobligationslån, dels genom kundernas insättningar och slutligen genom att låna kortfristigt på penningmarknaden.

Under tredje kvartalet i år saktade bankernas obligationsmarknad in kraftigt. Enligt CitiGroup var utgivningen av bankobligationer endast 15 procent av utgivningen under samma period 2009 och 2010. En allvarlig spricka har uppstått i det yttre skalet. Hålls nu bara den kortfristiga upplåningen intakt, så klarar det sig.

Den korta lånemarknaden har emellertid börjat vackla för vissa europeiska banker. Delvis beroende på att amerikanska penningmarknadsfonder har plockat ut stora delar av sina tillgångar från Europeiska banker.

Ännu har vi inte sett någon rusning av bankkunder som tar ut sina pengar, bortsett från förra veckans köer utanför Antonovs banker i Riga. Låt oss hoppas att vi slipper få se mer av det.

Åtgärder för att ...

Låt oss inte för en enda sekund tro att de åtgärder som vidtagits så här långt har något med lösningen av det underliggande problemet att göra. Åtgärderna hittills har syftat till att rädda det finansiella systemet i Europa. Därmed inte sagt att detta har varit fel utan bara att vi måste påminna oss om detta faktum.

De länder som har haft stor spread mot de tyska räntorna har fått ännu större spread, desto mer extern hjälp man har fått. Inte i något fall har det utsatta landet återgått till ”normala” spreadar mot de tyska räntorna. Se diagram som försöker visa på utvecklingen.

En Förklaring

Problemet för Europas krisländer är detsamma. De måste sanera sina årliga budgetunderskott så pass rejält att budgetöverskott erhålls och detta under en rad av år. Därmed kommer respektive lands statsskuld att minska. Reformer behövs också för att förbättra den internationella konkurrenskraften och tillväxtutsikterna.
Bland problemländerna är det slående hur olika arbetskraftskostnaderna per enhet har utvecklats sedan slutet på 1990-talet och fram till idag. Italien, Spanien, Portugal och Irland har ökat sin arbetskraftskostnad per enhet med mellan 10 till 22 procent sedan år 1997 till idag i en jämförelse med snittet för euroområdet.

För Grekland är ökningen nästan 40 procent!

I Tyskland däremot har arbetskraftskostnaden per enhet minskat med ca 20 procent i förhållande till samma genomsnitt.