Det ljusnar kanske.

Det tar sig …
Börserna har fått en bra start på året. Tillväxt för år 2012 kan vi glömma, men någon egentlig recession lär det knappast bli tal om för Europas del som helhet.

Tyskland har sin lägsta arbetslöshet sedan återföreningen och i norra Europa finns flera stabila ekonomier. Skuldproblemet finns kvar, men visst finns det ljuspunkter när vi lyfter blicken och tittar två månader bakåt i tiden.

Italien, Spanien och Grekland har fått nya ledargarnityr. En politisk medvetenhet om vad som måste göras finns och marknaden följer varenda steg som tas.

Idag sålde spanska staten ut obligationer för ca 10 miljarder euro. Auktionen var kraftigt övertecknad och priserna klart högre än de tidigare aktionerna. Räntenivåerna hamnade mer än 1 procentenhet lägre idag jämnfört med den senaste auktionen. Ett växande förtroende från obligationsmarknaden med andra ord.

Italienska staten sålde växlar idag. Räntan på 12 månaders-växeln hamnade på låga 2,74 procent. Det var den lägsta räntan på ettåringen på ett halvår.

Ytterliggare ljus i tunneln fick vi när ECB chefen idag talade om försiktiga tecken på stabilitet. Sammantaget så finns det nu ett antal ljuspunkter. De modiga handlar aktier nu i hopp om att det blir än ljusare framåt hösten.

Bäst i klassen

Det unga ekonomistyrningsverket (ESV) som bildades av ryggraden i det gamla Riksrevisionsverket har kommit med en ny rapport. ESV tror på ett litet överskott för statens saldo under år 2012 trots att den ekonomiska tillväxten bromsas upp. För 2013 beräknas överskottet i statens budget vara runt 14 miljarder kronor.

Detta betyder i sin tur att den svenska statens skuld minskar i relation till BNP.
Sverige är ett lysande föredöme i Europa. Både regering och opposition har all anledning att sträcka på sig. Den svenska statsskulden väntas utgöra 33 procent av BNP för år 2011 och för åren 2012 till 2013 väntas statskulden andel av BNP krympa till 26 procent.

Sveriges Riksdag har därmed en god position i det fall vi skulle kastas in i en recession. Statskulden kan således ökas för att stimulera ekonomin utan att förstöra de statliga finanserna på lång sikt.

ESV har även tagit fram den offentliga sektorns konsoliderade skuld (Mastrichtskulden). Siffrorna visar på en dramatisk nedgång i skuldens andel av BNP sedan Sverige gick med i EU år 1995. Skuldens andel har minskat från 72 % av BNP till mindre än 30 procent.

Till skillnad från de flesta andra länder har Sverige kvar en rejäl vapenarsenal att använda om krisen slår till.

Aktie i stat med utdelning

I måndagens DN skriver Michael Nachemson om en ny typ av statsobligation där räntekupongen på obligationen skulle vara varierande över tiden. Räntan förelsås vara kopplad till landets tillväxt. Namnet som används i artikeln är Tillväxtobligation och liknar väl egentligen någon sorts statsaktie.

Den nya typen av statsobligation skulle innebära att direktavkastningen för innehavaren skulle variera beroende hur stor tillväxten varit under perioden. Naturligtvis kan en massa invändningar resas mot förslaget, men jag tycker att tanken kunde vara värd att utveckla vidare.

Invändningar lämnar jag därhän eftersom jag är säker på att det kommer att skrivas en hel del om detta.

Det positiva i förslaget är att det finns möjligheter att mildra utvecklingen med att skuldkvoten (statsskuldens andel av BNP) skenar iväg när tillväxten är låg och underskott i statsbudget behövs för stimulansåtgärder.

Utan sk Tillväxtobligationer måste länder där den genomsnittliga räntan på statsskulden är större än tillväxten alltid ha ett positivt primärsaldo (Statens alla inkomster minus alla kostnader exkl räntekostnaderna) i sin budget för att hindra att skuldkvoten stiger. I en lågkonjunktur med behov av stimulansåtgärder är detta behäftat med stora svårigheter. Någon borde ge förslaget en chans.

Härdsmälta ?

Har vi en begynnande härdsmälta i det europeiska banksystemet? Nej knappast. Om liknelsen ursäktas så har dock det yttre skalet rämnat i banksystemet. Bankerna behöver finansiering för att kunna upprätthålla sin utlåning. Bankerna löser det genom att dels ge ut långfristiga bankobligationslån, dels genom kundernas insättningar och slutligen genom att låna kortfristigt på penningmarknaden.

Under tredje kvartalet i år saktade bankernas obligationsmarknad in kraftigt. Enligt CitiGroup var utgivningen av bankobligationer endast 15 procent av utgivningen under samma period 2009 och 2010. En allvarlig spricka har uppstått i det yttre skalet. Hålls nu bara den kortfristiga upplåningen intakt, så klarar det sig.

Den korta lånemarknaden har emellertid börjat vackla för vissa europeiska banker. Delvis beroende på att amerikanska penningmarknadsfonder har plockat ut stora delar av sina tillgångar från Europeiska banker.

Ännu har vi inte sett någon rusning av bankkunder som tar ut sina pengar, bortsett från förra veckans köer utanför Antonovs banker i Riga. Låt oss hoppas att vi slipper få se mer av det.